Det berör alla sinnen.
Ljuden och dofterna, allt liv som finns där nere i jorden och som bara vill växa och leva upp igen efter en lång vila i mörker.
Jag kan gå runt i trädgården och titta ner i rabatterna flera gånger om dagen, jag kan inte se mig mätt på detta.
Blåstjärnor som kommer under syrenhortensian.
Vitsippor och blåsipporna blandar sig och vill ha utrymme.
Backen börjar bli alldeles vit och lungörten som kan anas i lite blått längre bak skiftar i olika blå, lila och rosa nyanser.
Gullvivorna växer så det knakar och i en stenlist utanför huset har en självsådd gullviva blivit först med att slå ut.
De här stånden står nära varandra, helt olika i färgerna är de, den ena ser nästan limegrön ut. Det skall bli spännande att se om blommorna blir lika eller om de skiljer sig i färger också när de slår ut.
Grupper med krokusar.
De blå/lila kommer i en bädd av mörk revsuga.
Taklökarna vaknar och börjar breda ut sig.
För bara några dagar sedan rensade jag och tog bort ogräs och löv. Nu har avenboken börjat släppa sina blad och de ligger i rabatterna. Skall nog vänta med att ta bort dem tills alla löven lossnat.
Akleja på väg upp.
Det börjar skifta i grönt, kaprifolens blad bakom bambun har kommit rätt långt.
Alla dessa småfåglar som fångar insekter och hjälper till i trädgården är jag så glad över.
Nu bygger de på sina bon.
Igår satt jag och tittade på blåmesen som bygger i en holk på vårt garage. Runt sandlådan växer det mossa och jag tänkte att jag kanske skulle hjälpa dem lite, så jag drog loss lite mossa och lade på sandlådan. Jag satte mig utanför huset och tittade. Det tog bara några sekunder så var de små blåmesarna där och rörde bland mossan, med hela näbben full av den så flög de upp och in i holken med bomaterial. Det var en fin upplevelse.
Bland vår ved i de vedstaplar som finns kvar efter vintern bygger rödhaken sitt bo, från mitt köksfönster kan jag se deras aktivitet. Lite knasig växtplats är det. Egentligen skulle vi behöva fylla på vårt vedförråd, men nu när jag ser dem flyga med små pinnar och löv och ta sig in i en liten hålighet så går det ju inte. Hyresvärden (dvs. maken) skulle nog helst vräka dem (skämtar), men jag berättar hur duktiga de är på att ta spindlar och insekter, så vi får helt enkelt vänta och fixa veden när boet är färdig använt.
I den största och översta bollen på tujan vid sjön blir det också gäster. Vem det är som bor där vet jag inte men jag anar att det kan vara någon sångare av något slag, den har bott där i några år nu. Jag får väl helt enkelt spana in dem någon dag.
I vassen på den lilla ön ligger grågåsen i sitt rede.
Ja, det är en underbar tid som kommer nu.
Ha det gott,
